Kravspecifikation vid upphandling av tryckluftssystem
När det aktuella tryckluftsbehovet i ett system har definierats och projekteringsfasen har genomförts inleds arbetet med upphandling av den utrustning som skall ingå i tryckluftssystemet. Detta görs genom att en förfrågan skickas ut till eventuella offertgivare, leverantörer. De uppgifter som bör finnas med i en offert specificeras vanligtvis i en kravspecifikation. Det material som kunden, industrin själva behöver tillhandahålla finns specificerad i material inför upphandling av tryckluftssystem.
Energimyndigheten har tillsammans med ett antal industrirepresentanter arbetat fram en kravspecifikation som kan användas som en del i offertförfrågan vid en tryckluftsupphandling. Specifikationen förtydligar tekniska, systemmässiga och ekonomiska krav. I varje offert bör en LCC-kalkyl finnas tillgänglig som tar hänsyn till investerings-, energi- och underhållskostnader samt värmeåtervinningsintäkter.
Uppgifter som måste finnas tillgängliga för att en LCC-kostnad skall kunna beräknas och utvärderas:
- Kapacitet på kompressor, m³/min
- Energibehov vid pålast, kWh/m³
- Energibehov vid avlast, kWh/m³
- Underhållskostnad per kompressor för intervallet 40 000 h
- Investeringskostnad
- Återvinningsbar värme från oljekylare vid pålast
- Återvinningsbar värme från oljekylare vid avlast
Kravspecifikationen för tryckluftssystem delas in i tre faser krav för användare av tryckluftssystem, krav vid distribution av tryckluft och krav vid produktion av tryckluft. De krav som bör gälla finns specificerade nedan och är hämtade från den broschyr som energimyndigheten har sammanställt, ”Krav på tryckluftssystem”.
Material inför upphandling av tryckluftssystem
Det material som kunden förväntas erbjuda vid offertförfrågan finns specificerad nedan och ingår som en del i kravspecifikationen vid upphandling av tryckluftssystem.
- Företagets egna krav och standarder vid installation.
- Krav på tillgänglighet.
- Krav på tryckluftskvalité, ISO 8573-1.
- Förbrukning av tryckluft över tiden, kurvor i diagramform.
Krav för användare av tryckluftssystem
1. Tryckfall i servisenheten med slang får inte överstiga 0,4 bar vid dimensionerat flöde.
2. Maskiner och verktyg dimensioneras för ett tryck vid förbrukningsstället som motsvarar lägsta tryck i anslutningsledning minus tryckfall i servisenhet med slang.
3. Slangar, kopplingar och servisenheter ska vara täta. Använd slangar och kopplingar av hög kvalité. Byt ut skadade komponenter.
4. Enskild utrustning som ansluts till tryckluftsnätet skall ha automatisk avstängningsventil på ledning för tryckförsörjning, under förutsättning att utrustningen har minst fem tryckluftsanslutna komponenter eller uttag. Det gäller om nätet är trycksatt när maskin eller verktyg inte används.
5. Avstängningsventil ska stängas då utrustningen inte behöver någon tryckluftsförsörjning. Det gäller om nätet är trycksatt när maskin eller verktyg inte används.
6. Behövs ställvis högre luftkvalitet än angiven ovan ska lokal tilläggsbehandling tillgripas i första hand. Definiera luftkvalitet enligt ISO 8573-1.
7. Specificera verktyg för mindre än eller lika med 6 bar, ställ krav på verktyg och maskiner. Beakta tryckfall i servisenhet och slang.
Krav vid distribution av tryckluft
1. Rörsystem för tryckluft utformas om möjligt som ringmatningssystem, dimensionerat för maximalt 0,1 bar tryckfall mellan utgående ledning från tryckluftscentral och tryckluftsuttaget beläget längst bort.
2. Högsta tillåtna tryckfall får fördelas enligt följande:
- Stamledning: 0,03 bar
- Distributionsledning: 0,03 bar
- Servisledning: 0,04 bar
3. Rörsystemet utförs med svetsade skarvar och insvetsad armatur så långt som möjligt och helst med ringmatning.
4. Rörsystemet skall vara fritt från läckage.
5. Rörsystemet bör sektioneras med hänsyn till servismöjligheten och de olika fabriksdelarnas luftbehov, exempelvis separat matning till del som behöver luft under tider då övriga fabriken står stilla.
6. Uttagspunkter från distributionsnätet förses med avstängningsventiler som med fördel kan manövreras automatiskt, exempelvis en kulventil med långsamtgående elektriska ställdon som kopplas till maskinlinjens manöverkrets eller huvudbelysning.
7. Överväg inplacering av lokala luftbehållare i uttagspunkter med kortvarigt höga flöden. De dimensioneras med avseende på uttagsprofil. Lokala ”topplastkompressorer” skall undvikas.
8. Distributionssystem med högre trycknivå än 7 bar bör undvikas. Behövs små mängder med högre tryckbehov bör separat kompressor användas.
9. Stamledningsnätet skall dimensioneras rikligt med hänsyn till maximal utbyggnad i fabrik och eventuella nyutbyggnader.
Krav vid produktion av tryckluft
1. Specifikt energibehov som årsmedelvärde för produktion och behandling av luft får inte överstiga 0,11 kWh/m³ fri luft. Förbrukning hos tork och eventuell separat efterkylare skall ingå. Lägst tryck i utgående huvudledning samt övriga kvalitetskrav finns specificerade i ”Krav på tryckluftssystem”.
2. Högsta tryckfallet över tork skall vara 0,35 bar.
3. Högsta tryckfall över respektive filter skall vara 0,1 bar.
4. Högsta tryckfall efter eventuell separat efterkylare med vattenavskiljare skall vara 0,2 bar.
5. Högsta utgående tryckluftstemperatur efter efterkylare skall vara 10 °C över köldmediets temperatur.
6. Eventuell adsorptionskyla skall inte användas om annan mindre energikrävande avfuktningsmetod kan användas.
7. Eventuell adsorptionstork skall vara försedd med daggpunktsstyrning och inte kallregenererade.
8. Anläggning med flera kompressorer skall vara försedd med elektronisk styrutrustning för optimal styrning/val av kompressor.
9. Trycknivån i systemet bör anpassas automatiskt till rådande behov och minst hållas inom +/- 0,2 bar på utgående ledning från kompressorcentral. Möjlighet bör finnas för nattsänkning.
10. Anläggningen skall vara försedd med kWh-mätare för tillförd el till kompressorer och övrig hjälputrustning.
11. Respektive kompressor skall vara försedda med driftsmätare för total driftstid och pålastad tid.
12. I det överordnande styrsystemet, alternativt i respektive kompressor, bör luftproduktionen, m³, kunna beräknas jämte energiförbrukningen, kWh/m³. Utöver det ackumulerande värdet för respektive enhet bör det rullande veckovärdet kunna avläsas för de tre enheterna kWh/vecka, m³/vecka och kWh/m³.
13. Dellastverkningsgraden för respektive kompressorenhet i kWh/m³ skall anges i kurvform för hela arbetsområdet.
14. All utrustning, inklusive övervakningsutrustning i kompressorscentralen, skall minst ha skyddsglas IP23.
15. Underhållsintervall och aktuella åtgärder skall specificeras (riktvärde 40 000 timmar). Beräknad stopptid och kostnad vid varje underhållstillfälle anges.
16. Serviceintervall och aktuella åtgärder anges. Årlig drift och underhållskostnad samt kostnad för smörjmedel, filter och övrig förbrukning skall anges.
17. En samordnad funktionsprovning skall utföras. För mer info se ”Krav på tryckluftssystem”.
18. Garantitid 2 år.
19. Elmotorer bör vara av högverkningsgradstyp, se ”Högeffektiva elmotorer”.
20. Strömkurva och spänningskurva mot elnätet skall vara så sinusformad som möjligt. Halten övertoner skall anges.
21. Anläggningen skall vara förberedd för vätskeburen värmeåtervinning. Utgående vattentemperatur skall vara minst 70 °C från mellankylare/oljekylare. Köldmediets flöde begränsas vid dellast så att dess temperatur inte understiger 60 °C. Utgående temperatur från efterkylaren anges.
22. Kompressorer placeras på ett sådant sätt att kylluft och insugningsluft är så ren och sval som möjligt.
23. Anläggningens driftstillgänglighet skall vara 98 % inklusive auktoriserad service.
24. Mätutgången från respektive levererad kompressor och kyltork till befintlig styr- och övervakningsdator skall vara med energi och drifttid.
25. Reglering av kompressorer bör vara antingen av/pålast eller varvtalsstyrning.