Underhåll av reglerkretsar

Precis som allt annat kräver reglerkretsar ett visst underhåll. Underhållsbehovet beror på reglerkretsens utseende. Vissa givare kräver knappt något underhåll alls medan andra kräver dagligt underhåll. Exempel på givare som behöver mycket underhåll är pH-givare. Reglerventiler är också en komponent som kräver underhåll. Även regulatorn kräver underhåll, numer är det dock bara parametrarna PID som kan behöva ändras. PID-parametrarna kan behöva justeras för att processen av någon anledning ändrat sin dynamik eller på grund av årstidsväxlingar. Traditionellt har man ofta någon form av tidsbaserat förebyggande underhåll där exempelvis alla reglerventiler kontrolleras en gång per år.

Tillståndsbaserat underhåll är ett mer kostnadseffektivt underhåll som det finns möjlighet att skapa idag. För att få en bra driftsekonomi, inte minst ur energisynpunkt, är det mycket viktigt att sköta underhållet av reglerkretsarna. I många fall räcker det inte att parametrera regulatorn en gång, parametrarna måste kontrolleras regelbundet och speciellt vid ändringar i driften (produktändringar, råvaruändringar, slitage på processen med mera).
 

Tillståndsbaserat underhåll

Ett tillståndsbaserat underhåll innebär att underhållet utförs när det behövs, alltså beroende på tillståndet hos reglerkretsarna. Som exempel kan man jämföra med moderna bilars färddator: serviceintervallen bestäms inte bara av hur långt bilen körs utan även hur den körs.

När det gäller reglerkretsar grundas det tillståndsbaserade underhållet på en programvara som ”lyssnar” på reglerkretsarna. Genom att göra avancerad signalbehandling på ärvärdet, börvärdet och regulatorns utsignal kan begynnande problem avslöjas på ett tidigt stadium, det vill säga innan de märkbart påverkar regleringen. Med denna teknik kan även prestanda hos reglerkretsen mätas och flaskhalsar upptäckas. Tillvägagångssättet kallas bland annat för reglerteknisk auditering eller performance monitoring. Här övervakas hela reglerkretsen inklusive processen.

Ett annat sätt är att ta in diagnostisk information från smarta komponenter. Nackdelen med denna metod är att processens dynamik inte kommer med. Det är alltså endast de ”smarta” komponenterna som övervakas.