Tryckmätning

Tryck uppstår på grund av molekylers rörelse i ett inneslutet medium och mäts oftast i enheten Pa, N/m². Trycket kan mätas relativt nollnivån alternativt atmosfärstrycket och benämns då absoluttryck alternativt gaugetryck.

Genom mätning i ett system och i detta fall vid mätning av trycket kan informationen dessutom användas vidare för beräkning av specifika flöden i systemet. Vid framtagning av trycket i ett system kan ett flertal olika mätinstrument användas, båda av elektronisk och mekanisk karaktär. Vid val av instrument är det av stor vikt att veta vad den erhållna datan skall användas till för att göra korrekta bedömningar.

Nedan finns ett antal exempel specificerade där det framgår vad som behöver uppmärksammas vid val mätinstrument. För att få bäst bakgrundsinformation vid val av mätutrustning för tryckmätningar bör direktkontakt tas med eventuella leverantörer av mätutrustning.

Krav på noggrannhet
Temperatur, miljö och eventuella vibrationer
Mätbehov; absoluttryck, differenstryck eller annat
Funktion; optisk visare, elektrisk inkoppling eller annat
Vid installation av mätutrustning, som används för framtagning av tryck, är det viktigt att ta hänsyn till de faktorer som annars kan påverka noggrannhet hos slutresultatet negativt. Exempel på faktorer som påverkar mätresultaten är:

Rörens utseende: krökta rör påverkar resultatet
Håltagning inför mätuttag: hålens form kan påverka strömningen negativt

Ett flertal handböcker är framtagna där rekommendationer finns för hur mätuttag skall utformas. Exempelvis ISO 4064/3-1983.

Innan du börjar mäta trycket i ett system:

Se till att instrument och givare är kalibrerade
Utgå från rätt mätplan och mätuttag
Utgå från mätsituation och anpassa på så sätt givarens läge
Ta hjälp av ventiler för avstängning med mera
Undvik långa överföringsledningar

Mätning av tryck

Tryckmätare

Tryckmätare omvandlar trycket till en avläsbar storhet på platsen där trycket mäts. Exempel på sådana mätare är manometrar och U-rör.

Tryckgivare

Tryckgivare omvandlar trycket till en signal som överförs till ett centralt övervakningsställe eller en regulator. Det finns tryckgivare från mycket låga tryck om cirka 10 mm vattenpelare (eldstadstryck) till över hundra bar, 10 MPa, (högtryckspannor).

Det finns tre typer av givare beroende på vad man vill mäta:

Tryck över atmosfärstryck GP (Gauge Pressure)
Absoluttryck AP (Absolute Pressure)
Tryckdifferens (skillnaden mellan två tryck) DP (Differential Pressure)

En tryckgivare består av två delar: Mäthus och omvandlare.

Mäthuset består av:

Skiljemembran; avskiljer mätmedium från själva mätdelen
Mätdel; omvandlar trycket till annan fysisk storhet som kan omvandlas till en fysisk signal av omvandlaren
Anslutningar med silar
Fyllning; mäthuset är fyllt med en vätska för dämpning

Omvandlaren:

Omvandlaren består (i moderna givare) av någon form av elektronikenhet som exempelvis omvandlar en resistans eller kapacitans till 4-20 mA eller fältbuss. I äldre givare är det oftast en rörelse som omvandlas till antingen elektrisk signal eller pneumatisk signal.

För att anpassa givaren till processen kan följande storheter ställas in:

Lägsta mätvärde LRV
Högsta mätvärde URV
Dämpning

Dessa individspecificerade inställningar görs på moderna givare via handterminal (dosa) eller dator. På moderna givare kan betydligt fler storheter ställas in.

Följande ska beaktas vid specifikation av givare:

Lägsta mätvärdesgräns LRL
Högsta mätvärdesgräns URL
Minsta mätområde
Material i skiljemembran, packningar, fyllning, skruvar, typ av anslutningsdel på mäthuset (manifold)

Tryckgivare ansluts direkt till mätuttaget så att inga luftfickor skapas eller med urluftningsblock.

Tryckdifferensgivare ansluts med tre- eller femventilsblock för att säkerställa urluftning, nollställning och tryckreducering vid demontering.