Reglerkarakteristik

Beroende på funktionen och placeringen av den reglerkrets man jobbar med i förhållande till andra reglerkretsar vill man att den ska ha en speciell reglerkarakteristik. Med reglerkarakteristik menas hur regulatorn ska tillåtas arbeta: Hur snabb ska den vara? Hur mycket får utsignalen ändras?

Det finns därför olika uttryck för att beskriva den reglerkarakteristik som önskas för en specifik reglerkrets. Man skiljer på om karakteristiken ska gälla vid belastningsändringar eller börvärdesändringar, det som också kallas för regulatorproblemet respektive servoproblemet.

Karakteristik

Kurvutseende

Kommentar

Minimiarea

Minimistörning

+ Ingen svängning
- Stor dynamisk avvikelse
- Lång inställningstid

Minimiamplitud

Minimiarea-karakteristik innebär att man optimerar för att få så små avvikelser på ärvärdet som möjligt och för att få så små utsignalsändringar som möjligt. Minimiarea-karakteristik är det bästa valet ur ekonomi- och energisynpunkt. Det som kan hindra oss från att använda denna karakteristik är att reglerkretsen kan störa andra närliggande kretsar. Vi tvingas då göra regulatorn långsammare för att få mindre ändringar i regulatorns utsignal som ger upphov till flödesändringar. Det blir dock större avvikelser för ärvärdet som ger upphov till en större energiförbrukning, större förbrukning av kemikalier, större kvalitetsvariationer med mera.

Vid börvärdesändringar används uttrycket overshoot, där man brukar fråga sig: tillåts overshoot och i så fall hur stort får det vara? I ugnar som styr efter ett börvärdesprogram kan det vara mycket viktigt att temperaturen aldrig tillåts gå över börvärdet, då det kan ge upphov till sprickbildningar m.m.

För att få rätt reglerkarakteristik ska reglerkretsen parameteroptimeras.