Problemet med en avgaspanna är att man inte styr bränsletillförseln till brännarna för att konstanthålla trycket i domen utan man tar tillvara på överskottsvärme i rökgaskanaler vid exempelvis upphettning av stålämnen vid valsning. När ett kallt ämne kommer in i ugnen ”drar” alla brännarna på maximalt och går ner i viloläge när ämnet lämnar ugnen. Detta gör att man får enorma ”swallingeffekter” i domen och därav mycket stora variationer av dom-nivå. Det finns risk för överfyllning och ännu värre - torrkokning i domen.

För att minska nivåsvängningarna i domen bör trycket hållas konstant (svänga så lite som möjligt). Detta sker genom att utgående ångflöden styrs av trycket i domen med PI-regulatorer. Ventilerna får inte stänga helt vid för lågt tryck i domen. En stor (mycket stor) dom minskar nivåsvängningarna. För att minska ångtrycksvariationerna i högtrycksnätet måste det finnas en ångrycksackumulator.

Matarvattenventilen styrs av domnivån och uttagna ångflöden (framkopplingar), se figur. Huvuddelen av styrningen av mavaventilen styrs av flödesuttagen.

Kaskadregulatorns börvärde, SP = t.ex. domnivå + 0,85 • summa ångflöden – 85 %.

Man får alltid stora variationer i högtrycksnätet vilket ställer stora krav på konstanthållningen av de reducerade trycken. Enda ”regleringen” på högtrycksångan är att friblåsa över ett visst tryck vilket blir en kostnadsökning vid matarvattenbehandlingen. Energikostnaden behöver vi inte ta med i beräkningen eftersom det är överskottsenergi vi blåser bort.