SOX
Svaveloxider, SOX, är ett samlingsnamn på SO2 och SO3. SO2 bildas vid förbränning från svavelhaltiga komponenter i bränslet. Svavelhalten i fossila petroleumprodukter varierar mellan ungefär 0,1 % i fotogen till ungefär 3 % i tunga oljor. Både SO2 och SO3 är starkt irriterande. Vid låga temperaturer hydreras de under bildning av svavelsyra och bidrar således, liksom NOX, till försurningen. Vid förbränningen oxideras allt svavel som finns i bränslet snabbt till SO2. Därför är halten av SO2 i rökgasen förutsägbar och kan beräknas från svavelhalten i bränslet. En del av SO2 kommer sedan, under vissa förutsättningar, att oxideras vidare till SO3. Förhållandet mellan SO2 och SO3 har stor betydelse eftersom SO2 och SO3 har olika korrosivitet.
Produktionen av SO3 beskrivs bäst av följande mekanism:
SO2 + O → SO3
SO3 + O → SO2 + O2
SO2 + H → SO2 + OH
De två första reaktionerna är viktigast, speciellt under utspädda förhållanden. Som synes har koncentrationen av syreradikaler (O) stor betydelse för bildningen av SO3. I flammor med hög koncentration av väteradikaler (H) och låga koncentrationer av syreradikaler (O), så kallade "rika" flammor, bildas nästan ingen SO3. Ju mer syreöverskottet ökar, desto mer spädd blir flamman, och desto högre blir koncentrationen av SO3.
Utsläppen av SOX kan reduceras genom att minska svavelhalten i bränslet eller med hjälp av så kallade sekundära metoder eller end-of-pipe-lösningar.
Beräkning av bildad SO2 från svavelhalten i bränslet
Koncentrationen av SO2 vid stökiometrisk förbränning kan uppskattas utifrån svavelhalten i bränslet med hjälp av följande formel:
Xso2 = koncentration av SO2 [ppm]
gs,bränsle = svavelhalt i bränslet [mass %]