Emissionsfaktorer för bränslen och energislag
Figuren nedan visar växthusgasemissioner (GHG) och primärenergifaktorer (PEF) för de flesta bränslen och energislag som är aktuella för svensk el- och värmeproduktion samt för fordonsdrift. Emissionsdata är sammanställd för trädbränslen, energigrödor, biooljor, avfallsbränslen, fossila bränslen och torv, biodrivmedel, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft samt solvärme.
PEF (Primärenergifaktor) ger en bild av hur mycket primära energiresurser som har krävts under hela livscykeln från källa till nyttighet. Kortfattat kan primärenergi sägas beskriva energi som inte genomgått någon omvandling, till exempel biobränsle, kol eller råolja. Vid produktion av till exempel el och fjärrvärme sker förluster på vägen bland annat vid transport av energin i elnätet och vid distributionen av fjärrvärmen. Desto högre dessa förluster är, desto högre blir primärenergianvändningen.
Sammanfattning av aktuella växthusgasemissioner och primärenergifaktorer. Växthusgasemissioner anges i g CO2 per MJbränsle eller MJel och primärenergifaktorer i MJ/MJ. Primärenergifaktor samt emissioner från produktion och distribution av tallbeckolja saknas. Stapeln för emissioner vid användning av flygfotogen är streckad då denna siffra inte finns angiven i någon studie utan har beräknats från bränslets kolinnehåll och värmevärde.
Aktuella emissionsfaktorer för de flesta bränslen och energislag för svensk el- och värmeproduktion samt för fordonsdrift
Emissionsfaktorer från olika bränslekedjor för svenska förhållanden som beskriver den totala miljöpåverkan från i Sverige vanligt förekommande energislag från hela livscykeln, det vill säga inkluderande råvaruutvinning, förädling, transport och omvandling.
Förkortningar:
GROT - Grenar och toppar
PTP - Papper, trä och plast
RME - Rapsmetylester (Biodiesel)
RT - Retur
40 De primärenergifaktorer som är markerade med * avser bränslen/energislag där olika värderingar kan förekomma huruvida bränslet/energibäraren ses som en rest (= 0 i primärenergi för bränslet/energibäraren) eller inte (= 1 i primärenergi för själva bränslet/energibäraren). I den högre siffran är såväl hjälpenergin som bränslets energi inkluderad medan den lägre siffran bara inkluderar hjälpenergi. Vissa bränslen har redan i grundfallet värderats som en rest.
41 I brist på data har användningsdata antagits vara samma som för skogsflis.
42 Separat studie existerar ej. Endast hjälpenergi är inkluderat.
43 Träbriketter approximeras som pellets från torra sågverksrester. Den högre energianvändningen kommer av att torkning kommer senare i sågverksprocessen och därmed får torra sågverksrester bära mer från den inkluderade processen.
44 I brist på data antas RT-flis ha samma produktions- och distributionsdata som papper-trä-plats (PTP) avfallsfraktionen.
45 Endast totalvärden från Vattenfall 2008 inkluderas. Användning i storskaligt kraftvärmeverk.
46 Produktion och distribution har antagits vara samma som för eldningsolja 1 (EO1).
47 Användning i storskaligt kombikraftverk.
48 Användningsdata baseras på 62 % biogas och 38 % naturgas.
49 Emission av koldioxid vid användning av flygfotogen är ungefärlig och har beräknats utifrån bränslets kolinnehåll och värmevärde. Siffran finns således inte angiven i någon studie.
50 Data är inte uppdelad mellan produktion & distribution och användning eftersom dessa termer är tänkta att användas för ett bränsle. Alla emissioner finns under produktion & distribution det vill säga hela livscykeln exklusive driftsfasen. OBS! Utsläpp anges i g/kWhel.
51 Vindenergi ingår inte som en primärenergiresurs. Endast primärenergi från hjälpenergi är inkluderade. Data är inte uppdelad mellan produktion & distribution och användning eftersom dessa termer är tänkta att användas för ett bränsle. Alla emissioner finns under produktion & distribution det vill säga hela livscykeln exklusive driftsfasen.
Figuren och tabellen är hämtade ur Miljöfaktaboken 2011 där du kan läsa mer om emissionsfaktorer samt hur dessa har tagits fram.