Lägre varmhållningstemperatur i ugn
Före åtgärd
En gasoleldad ugn (DST-ugnen) används för glödgning av trådringar. Ugnen har måtten L= 37m, B = 2,3 m, H = 2,1 m och är utrustad med 38 stycken brännare med en sammanlagd installerad effekt på 11,6 MW. Ugnens drifttempertur är 850-1100 °C.
Ugnen måste varmhållas under produktionsstopp för att isolermaterialet i valv och väggar inte ska utsättas för termiska belastningar och risk för sprickbildningar i materialet. Enligt driftinstruktionen skulle ugnen varmhållas vid 800 °C.
Åtgärd
En kritisk granskning av rekommendationen på 800 °C reste frågetecken och beslut togs om att successivt sänka varmhållningstemperaturen för att undersöka om varmhållningstemperaturen kunde sänkas.
Resultat
Varmhållningstemperaturen kunde sänkas till 600 °C utan några negativa konsekvenser. Den lägre temperaturen resulterade i att gasolförbrukningen minskade med 1,5 GWh/år vilket motsvarar cirka 0,5 miljoner kr/år.
Lönsamhet
Åtgärderna har genomförts av egen personal och utan några investeringar. Lönsamheten är därför mycket hög. Payoff-tiden uppskattas till cirka en halv månad.
Kontakt: Fagersta Stainless AB
Sänkning av temperaturen i avfrostningsbad nr 2
Före åtgärd
Avfrostningsbadet används för att ta bort frostbeläggning och snö från rören innan de läggs på lager. Detta för att inte rören/ämnen skall rosta (de som inte är höglegerade) och för att vatten från snö och is inte ska droppa på färdiga lagerlagda rör/ämnen. Temperaturen i badet ska vara inställd på 60 °C men uppmättes till cirka 75 °C. Motivet för denna högre temperatur var att det inte ska ta så lång tid att frosta av rör/ämnena samt att eliminera risken för legionella i badet. Badet slogs på i början av oktober och stängdes av i mitten av april. Ånga tillfördes hela tiden för att kompensera dels för värmeförluster från badet, dels för temperaturfall på cirka 1,5 °C vid doppning av rör/ämnen. Badet saknade dessutom ångfälla och är inkopplad som sista förbrukare i en ångledning så det gick inte att stänga av ångan då frysrisk fanns vintertid.
Åtgärd
Badet fylls med kallt vatten på hösten och man låter badet själv inta rumstemperatur 20 °C, som är den nya badtemperaturen. Den befintliga termostatstyrda ångventilen ersattes av en mjuköppnande on/off-ventil, en ångfälla monterades samt en styrenhet till en on/off brytare med timerfunktion inställd på cirka tio minuter. Vid avfrostning av mycket kalla ämnen öppnas ångtillförseln via en knapptryckning av operatören efter att ämnena sänkts ned i badet och stängs när operatören trycker på knappen igen, alternativt stängs automatiskt efter tio minuter.
Resultat
Ångförbrukningen för varmhållning av badet eliminerades. Energi, motsvarande den energi som upptas av de kalla ämnena från badet, måste tillföras med ånga för att hålla badtemperaturen konstant.
Lönsamhet
Kostnad för att genomföra åtgärden var cirka 55 000 kronor. Energivinsten av åtgärden blir 405 MWh/säsong och payoff-tiden är cirka tre månader.
Kontakt: Sandvik Materials Technology
Minskad tomgångskörning av induktionsvärmare
Lönsam eleffektivisering hos Ruukki Wirsbo Stålrör AB
Beskrivning
Vid tillverkningen av stålrören värms rörämnen med diameter 90-120 millimeter och tjocklek 2-6 millimeter från rumstemperatur till cirka 900 °C i en elektrisk induktionsvärmare med märkeffekten 6000 kW. I produktionen uppstår driftstopp, både planerade och oplanerade, av varierande längd. Tidigare har induktionsvärmaren körts på tomgång under driftstoppen. Eleffekten vid tomgång är cirka 700 kW.
Åtgärd
Nu har en automatik installerats som gör att induktionsvärmaren stängs av när ett driftstopp varat i mer än fem minuter. När driften påbörjas startar induktionsvärmaren automatiskt.
Resultat
Automatiken har medfört att elförbrukningen har minskat med cirka 200 MWh per år vilket medfört en kostnadsminskning på cirka 100 000 - 150 000 kronor per år.
Lönsamhet
Payoff-tiden är cirka fyra månader.
Kontakt: Ruukki Wirsbo Stålrör AB
Minskad varmhållning av bad där trådringar doppas
Beskrivning
Hos Fagersta Stainless AB i Fagersta finns bad där trådringar doppas för att skapa rätta förutsättningar för tråddragningen. Ett av baden (vikafil), som har en temperatur på 80 °C, används en gång per vecka under cirka tre timmar. Badet varmhölls tills nästa användning. Behållaren för badet är gjord av oisolerad plåt och har lock. Värmningen sker genom att ånga får kondensera i badet.
Åtgärd
Efter användningen stängs nu ångtillförseln och badet får svalna ner till cirka 20 °C vilket tar ungefär 40 timmar. Cirka fyra timmar före nästa användning öppnas ångtillförseln och badet värms till 80 °C.
Resultat
Avsvalning och uppvärmning i stället för varmhållning hela tiden har minskat ångtillförseln med 60 MWh. Ångan produceras i el-ångpannor.
Lönsamhet
Elenergin värderas till 0,5 kr/kWh vilket gör att besparingen är 30 000 kronor per år. Inga investeringar har gjorts utan endast en analys av driftsättet och nya instruktioner till driftpersonalen. Payoff-tiden blir någon vecka.
Kontakt: Fagersta Stainless AB
Ändrat driftsätt i torkugn
Beskrivning
Hos Fagersta Stainless AB i Fagersta finns en elektriskt värmd torkugn. Ugnen ser ut som en stor låda med lock på. I ugnen finns fläktar för att få ugnsluften att cirkulera. I ugnen torkas och förvärms trådringar före doppning i saltbaden. Vid byte av trådringar i ugnen öppnas locket, torra varma ringar lyfts ut, nya ringar sätts in och locket läggs på igen.
Åtgärd
Man har ändrat driftsättet så att en stund innan trådringarna i ugnen ska bytas stängs värmeelementen och fläktar. Locket öppnas, byte av ringar sker och därefter sätts värmeelementen och fläktar på igen.
Resultat
Denna enkla förändring av driftsättet har minskat elenergin till värmeelement och fläktar med 48 MWh.
Lönsamhet
Elenergin värderas till 0,5 kr/kWh vilket gör att besparingen är 24 000 kronor per år. Inga investeringar har gjorts utan endast en analys av driftsättet och nya instruktioner till driftpersonalen. Payoff-tiden blir någon vecka.
Kontakt: Fagersta Stainless AB
Konvertering från olja och gasol till flytande naturgas
Före åtgärd
Uddeholms AB nyttjade år 2011 totalt 8600 kbm olja och 6800 ton gasol för värmebehandling och värmning av produkter i 30-talet ugnar.
Åtgärd
Under en treårsperiod, 2011-2013, konverteras olje- och gasolberoendet till flytande naturgas (LNG). I maj 2012 startades den första ugnen och 2014 är alla ugnar konverterade.
Resultat
Genom konverteringen kombinerat med andra energieffektiviseringsåtgärder blev energibesparingen 25 GWh. Utsläppet av koldioxid minskas med 25 %. Stoftuppsläpp och svavelutsläpp från ugnarna har upphört helt. Naturgasprojektet har också minskat verksamhetens totala utsläpp av NOx med 50 %, främst beroende på modernisering av ugnar.
Lönsamhet
Energieffektiviteten höjs med moderniserade ugnar samtidigt som LNG är mer energieffektivt. Utsläppen av koldioxid minskar vilket minskar köp av utsläppsrätter.
Investeringen har en payoff-tid på fyra år.