Före åtgärd
Avfrostningsbadet används för att ta bort frostbeläggning och snö från rören innan de läggs på lager. Detta för att inte rören/ämnen skall rosta (de som inte är höglegerade) och för att vatten från snö och is inte ska droppa på färdiga lagerlagda rör/ämnen. Temperaturen i badet ska vara inställd på 60 °C men uppmättes till cirka 75 °C. Motivet för denna högre temperatur var att det inte ska ta så lång tid att frosta av rör/ämnena samt att eliminera risken för legionella i badet. Badet slogs på i början av oktober och stängdes av i mitten av april. Ånga tillfördes hela tiden för att kompensera dels för värmeförluster från badet, dels för temperaturfall på cirka 1,5 °C vid doppning av rör/ämnen. Badet saknade dessutom ångfälla och är inkopplad som sista förbrukare i en ångledning så det gick inte att stänga av ångan då frysrisk fanns vintertid.
Åtgärd
Badet fylls med kallt vatten på hösten och man låter badet själv inta rumstemperatur 20 °C, som är den nya badtemperaturen. Den befintliga termostatstyrda ångventilen ersattes av en mjuköppnande on/off-ventil, en ångfälla monterades samt en styrenhet till en on/off brytare med timerfunktion inställd på cirka tio minuter. Vid avfrostning av mycket kalla ämnen öppnas ångtillförseln via en knapptryckning av operatören efter att ämnena sänkts ned i badet och stängs när operatören trycker på knappen igen, alternativt stängs automatiskt efter tio minuter.
Resultat
Ångförbrukningen för varmhållning av badet eliminerades. Energi, motsvarande den energi som upptas av de kalla ämnena från badet, måste tillföras med ånga för att hålla badtemperaturen konstant.
Lönsamhet
Kostnad för att genomföra åtgärden var cirka 55 000 kronor. Energivinsten av åtgärden blir 405 MWh/säsong och payoff-tiden är cirka tre månader.
Resultatet av en termografering vid badning av ämnen, före åtgärd