Energieffektiviseringsåtgärder i VVS-system
För att kunna genomföra kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder fordras att man förstår hur energin i en lokal används. Det är också viktigt med en väl genomförd åtgärdsplanering. Till att börja med kan det vara lämpligt att göra en energibalans för hela byggnaden. Som systemgräns väljs då lämpligen byggnadens väggar, tak och golv. Det är då energiinnehållet i de flöden som passerar denna systemgräns som beräknas. Under en bestämd tidsperiod skall summan av alla tillförda energiflöden vara lika stor som summan av alla bortförda energiflöden.
För produktionslokaler tillförs energi vanligtvis i form av:
- bränslen till ugnar
- elenergi till ugnar
- elenergi till motorer, övrig utrustning och belysning
- ånga eller hetvatten till lokaluppvärmning
- övrigt (värme från personer i lokalen, solinstrålning med mera)
Bortförseln sker oftast med:
- avgaser
- kylvatten
- borttransporterat varmt material
- ventilationsförluster
- transmissionsförluster
- ospecificerade förluster
Energibalansen för hela lokalen ger en första bild av energiflödena. För att få en mer detaljerad bild av energiflödena inom själva lokalen väljes nya, snävare systemgränser och tillhörande energibalanser räknas.
Genom att anpassa VVS-systemen till de aktuella behoven kan energibehovet minskas.
En effektiv uppföljning av energianvändningen för lokaluppvärmning är en förutsättning för ett framgångsrikt och varaktigt energisparande.
Checklista energisparåtgärder i VVS-system
Energisparåtgärder inom olika VVS-system som erfarenhetsmässigt har visat sig medföra stora energibesparingar:
- Håll rätt temperatur - I ett kontorsrum skall temperaturen vara max 20 °C under uppvärmningssäsongen. I arbetslokaler med rörligt arbete räcker det med en temperatur på 14 - 15 °C, i lokaler som sällan används räcker en temperatur på 10 - 15 °C och i garage och lagerlokaler räcker 5 °C.
- Vädra med måtta - Ofta räcker det med några minuter för att byta till frisk luft för att minimera värmeförlusterna.
- Täta fönster och dörrar - Effektiv tätning kan minska värmebehovet med 10 procent.
- Sänk temperaturen - En grads sänkning minskar uppvärmningskostnaden med cirka 5 procent vid en rumstemperatur på 20 °C.
- Övervaka drifttiderna - Sänk temperaturen då den ej används.
- Välj rätt driftalternativ - Anpassa driften till det tekniska behovet.
- Stäng portarna - Är portarna öppna i onödan försvinner värmen ut. Ordna gummidörrar i portar med tät trafik.
- Spara på varmvattnet - Att värma en liter vatten till 60 °C kostar lika mycket som att hålla en 60-watt lampa tänd i en timme.
- Ge akt på läckor - En tryckluftsläcka av en blyertspennas storlek motsvarar en kompressoreffekt på 50 kW.
- Släck onödig belysning - Belysning skall endast användas där det finns behov för ljus. All annan belysning skall vara släckt.
Energieffektiviseringsåtgärder i värmesystemet
- Undvik pannbelastning på mindre än 50 procent - Därefter sjunker verkningsgraden markant.
- Intermittent brännare - kolla tätning och förregling.
- Tilläggsisolera pannan mot strålningsförluster.
- Håll efter rökgasförlusterna - kontrollera koldioxid- och syrehalten regelbundet, justera och trimma.
- Pressa rökgasförlusterna - men för att undvika problem med korrosion ej under 200 °C efter pannan och före skorstenen.
- Sota när temperaturen stigit 25 - 50 °C.
- För driftjournal dagligen.
- Reglera värmebärarsystemet - Fördela värmen jämt och komplettera med regulator i lokaler med överskott.
- Isolera varma systemdelar.
Energieffektiviseringsåtgärder i tappvattensystemet
- Minska den totala förbrukningen - Komplettera befintliga installationer med exempelvis VVC-ledning och cirkulationspump, med flödesregulatorer vid tappställena, med perlatorer och energieffektiva duschsilar och ettgreppsblandare.
- Täta läckande rör och packa om droppande kranar.
- Minska värmeförlusterna - se över isolering och stäng VVC-pumpen under längre driftuppehåll.
- Informera personalen - Se över städ- och kökspersonalens arbetsmetoder och uppmana övrig personal att hushålla med vatten.