Viskositet

Viskositeten, en vätskas inre friktion, är av stor betydelse för friktionsförlusterna i ett rörsystem. Ju högre viskositet, desto högre effekt krävs för att upprätthålla ett flöde. Vid pumpning av vätskor med mycket hög viskositet bör en förträngningspump användas. För en del vätskor, så kallade newtonska vätskor, är viskositeten stabil. Andra vätskor påverkas av vätskans strömningshastighet. Vätskor vars viskositet ökar med ökad hastighet kallas dilatanta vätskor, och vätskor vars viskositet minskar med ökad hastighet kallas tixotropa vätskor. Vätskorna viskositet kan också variera med temperaturen.

• Dilatanta vätskor: kalk, cement med mera.
• Newtonska vätskor: vatten, oljor, svartlut med mera.
• Tixotropa vätskor: målarfärg, fett, såpa med mera.

Det finns två vanliga enheter för viskositet:

• dynamisk viskositet η
• kinematisk viskositet ν.
   

Den kinematiska viskositeten beräknas ur den dynamiska viskositeten enligt följande ekvation:

ν = η / densiteten.

Den dynamiska viskositeten mäts i enheten Centipoisem, cP (mPas) och den kinematiska viskositeten i Centistoke, cSt (mm²/s)