Sök direkt efter bränslen, material, energitekniker, företag, formler och beräkningar
Värmeledningsförmåga och U-värden för olika material
För beräkning av transmissionsförluster från byggnader används värmeledningsförmåga och U-värden för olika material.
Enhetskonvertering
Konvertera mellan olika enheter inom längd, area, volym, massa, tid, kraft, energi, effekt, tryck och temperatur.
En film om stål och stålindustrin i Sverige
Vad vet du om stål och stålindustrin i Sverige? I den här filmen får du veta vad stål är, vad stål används till och hur stålindustrin i Sverige bidrar till att forma en bättre framtid. Stål finns nästan överallt i vårt samhälle och används till allt från sax till armering av betong. Stål kan återvinnas oändligt många gånger utan att tappa sina goda egenskaper.
Se fler filmer på Jernkontorets Youtube-kanal
Energiledningssystem
Ett energiledningssystem bidrar till att företag lättare kan kontrollera samt följa upp sin energianvändning och att användningen mer medvetet planeras och struktureras.
Förbränning
Vid förbränning oxideras bränslets kol och väte till koldioxid och vatten och bränslets kemiska energi omvandlas till värme. Då värmen frigörs medför det att entalpin i systemet minskar. Det är möjligt att en förbränningsprocess kan starta av sig själv, men som regel krävs tillsats av extern värme för att nå bränslets tändtemperatur. Då tändtemperaturen uppnåtts genererar bränslet en större värmemängd än den externt tillsatta. För att förbränningsprocessen skall fortsätta krävs tillsats av syre. Normalt tillförs luft som syrebärare, men det kan även tillföras på annat vis.
Ett exempel på fullständig förbränning
Vid fullständig förbränning har all brännbar substans förenat sig fullständigt med syret. Mängden syre som krävs för fullständig förbränning kan beräknas utifrån en rätt balanserad reaktionsformel. Detta kallas med ett annat ord stökiometrisk förbränning.
Biobränslen
Med biomassa avses alla organiska material som ursprungligen kommer från växter, träd och alger. Biomassa består mestadels av kol och väte och har därmed ett relativt högt energiinnehåll. Biomassa förekommer i regel naturligt i fast form. I och med att biobränslen binder koldioxid via fotosyntesen brukar de betraktas som koldioxidneutralabränslen.
Stökiometrisk förbränning
Med stökiometrisk förbränning avses förbränning där syretillgången exakt motsvarar den mängd som teoretiskt går åt för att fullständigt förbränna ett bränsle.
För ett generellt bränsle, innehållande kol, väte och syre, ges stökiometrin av följande formel för syrgasförbränning:
Rökgaser
Rökgaser är det flöde av gaser, partiklar och vätskedroppar som bildas vid förbränning. Den består av förbränningsprodukter så som koldioxid, vattenånga, kolmonoxid, kväveoxider, partiklar, syror och andra ämnen med hög kokpunkt, blandade med luft.
Rökgasen innehåller ofta en stor mängd restprodukter som kan skada omgivningen. Därför finns det krav på rökgasrening. Genom rökgasrening kan stoft och farliga partiklar avlägsnas. Det finns flera olika metoder för stoftavskiljning, exempelvis dynamiska avskiljare, elektrostatiska stoftavskiljare, och spärravskiljare. Dessa baserar sig på olika fysikaliska principer.
Ljuskällor
Dagens belysning behöver bara ungefär en femtedel av den energi som krävdes för 10-15 år sedan. Detta beror på en kombination av energieffektivare ljuskällor, som LED eller T5-lysrör, bättre armaturer och, så kallad, Smart belysning.
Lagring av termisk energi
Det finns tre huvudtyper av lagringsmetoder för termisk energi:
Sensibel värmelagring
Latent värmelagring
Kemisk värmelagring
Energikunskap.se
Energimyndigheten har utvecklat webbplatsen i syfte att skapa intresse för energi i allmänhet och för omställningen till ett långsiktigare energitänkande i synnerhet.
Flödesmätning
Flödesmätningar genomförs genom mätningar i system och utförs i både vätskor och gaser men tillvägagångssättet skiljer sig i vissa fall åt. I vätskor mäts volym- och massflöden medan det i gaser är flödes- eller hastighetsmätningar som görs.
Flödes- och hastighetsmätningar i vätskor genomförs i många fall som en del av energi- eller effektberäkningar. Vid flödesmätningar i vätskesystem användes i de flesta fall fast installerad utrustning som sammankopplas med någon form av registrerande utrustning. Det finns en rad olika mätmetoder där olika mätinstrument används vilka påverkar noggrannheten hos de mätvärden som erhålls.
Viskositet
Viskositeten, en vätskas inre friktion, är av stor betydelse för friktionsförlusterna i ett rörsystem. Ju högre viskositet, desto högre effekt krävs för att upprätthålla ett flöde. Vid pumpning av vätskor med mycket hög viskositet bör en förträngningspump användas. För en del vätskor, så kallade newtonska vätskor, är viskositeten stabil. Andra vätskor påverkas av vätskans strömningshastighet. Vätskor vars viskositet ökar med ökad hastighet kallas dilatanta vätskor, och vätskor vars viskositet minskar med ökad hastighet kallas tixotropa vätskor. Vätskorna viskositet kan också variera med temperaturen.
Energiläget
Med publikationen Energiläget och statistiksamlingen Energiläget i siffror vill Energimyndigheten ge en samlad bild över läget och utvecklingen på energiområdet i Sverige.
Energiläget innehåller information om användning och tillförsel av energi, energipriser, energimarknader och bränslemarknader liksom aktuell energi- och klimatpolitik.
Ladda ner Energiläget på www.energimyndigheten.se
BESÖK OCKSÅ: JERNKONTORET - METALLISKA MATERIAL - MATERIALDESIGN - JÄRNKOLL
Gasbränslen
Gasformiga bränslen är kemiskt enklare än vätskeformiga och fasta bränslen. De kan förekomma naturligt eller framställas från fasta och flytande bränslen (fossila och icke fossila) genom till exempel förgasning.
De vanligaste gasformiga bränslena i industrin är naturgas och LPG (Liguified petroleum Gas). Vätgas och acetylen är dyra bränslen och används i flammor där extremt höga temperaturer eftersträvas. Gasformiga bränslen med ursprung från biomassa blir allt viktigare tack vare sin koldioxidneutralitet. Inom stålindustrin finns dessutom tre processgaser som kan användas som bränslen: masugnsgas, koksgas och LD-gas.
Energiinnehåll i naturgas
Rapport: Robusta energi- och klimatindikatorer för stålindustrin
I Sverige används idag enbart naturgas från den danska Nordsjön men stora fyndigheter finns på andra platser i världen. Gasens ursprung påverkar sammansättningen och den största komponenten i naturgas är metan, men även propan, butan och andra högre kolväten finns representerade.
Naturgas kunde tidigare endast användas av järn- och stålverk i södra delen av Sverige, där distributionsnät för naturgas finns. Sedan det blev möjligt att transportera naturgas i flytande form, så kallad LNG, så har olja bytts ut mot LNG för användning i värmnings- och värmebehandlingsugnar på flera ställen i landet.
Energimyndigheten och stålföretagen samarbetar för att bättre kunna utvärdera energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser. Stålföretag arbetar ständigt med att öka sin energi- och processeffektivitet för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Kunskapen om koldioxidens roll för klimatpåverkan har gjort att miljödrivkraften blivit mycket stark. Det har blivit allt viktigare att kunna mäta energieffektivisering och processeffektivitet i både energi- och koldioxidtermer.
Genom att analysera effekten av energipriser, råvarupriser, förädlingsgrad, pris på stål, energiskatter, priser på utsläppsrätter, produktionsnivåer och BNP-tillväxt har man i rapporten beräknat tillförlitligheten hos de traditionella indikatorerna.
Rapporten kan laddas ner eller beställas i tryckt format på Jernkontorets webbplats.
Livscykelkostnad
Vid upphandling av ny teknik är det ofta till fördel att utvärderingen av offerterna baseras på produktens livscykelkostnad. Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en utrustning under hela dess livslängd. Livscykelkostnaden inkluderar således även drift- och underhållskostnader. Ofta är energikostnaderna för utrustningen betydligt högre än själva investeringskostnaden.
Fläktar
Fläktar skapar strömning hos gasformiga medium och används för många olika ändamål. De är vanligt förekommande i ventilationssystem, vid kylning av lokaler och processer, samt vid transport av rökgaser och processgaser. Fläktar används också i eldstäder för tillförsel av luft och utsugning av förbränningsgaser och i samband med smältprocesser.
Varvtalsreglering av fläktar för utsug av ånga
Före åtgärd
Flytande stål gjuts kontinuerligt till färdiga stålämnen i stränggjutverket. Vid gjutning besprutas och kyls stålytan med vatten. Vattnet förångas och evakueras av två fläktar som blåser ut ångan över tak genom två separata system. Motorernas märkeffekter var 55 kW/st. Fläktarna var utrustade med spjällreglering som inte fungerat på många år. Det har dessutom varit svårt att starta fläktarna efter produktionstopp pga. stora startströmmar. En energianalys gjordes för att få fram eleffektbehovet vid normal drift.
Ombyggnad av filter
Före åtgärd
Det stora filtret vid stålverket renar avgaserna från ljusbågsugnen och AOD-konvertern för att säkerställa låga utsläpp av bl.a. stoft. Filtret rensas med hjälp av tryckluft för att inte sättas igen. Historiskt har tryckfallet över filtret varit relativt högt, vilket har lett till hög elanvändning från fläktar samt tillfällen då stålverket blir rökigt på grund av för liten utsugskapacitet.
Optimering av hydraulaggregat
Före åtgärd
Tre separata hydraulaggregat, två i varmslipen och ett i kallvalsverket, försörjer olika processer med hydraulkraft. Aggregaten i varmslipen, med 5 pumpar vardera, har en installerad motoreffekt på 480 kW och aggregatet i kallvalsverket, 5 pumpar, har en installerad effekt på 275 kW.
Stena Aluminiums klimatsnurra
Hur stor är miljönyttan med återvinning egentligen? Och hur stor är miljöpåverkan mellan några olika vanliga transportsätt?
BESÖK OCKSÅ: JERNKONTORET - METALLISKA MATERIAL - MATERIALDESIGN - JÄRNKOLL
Elmotorer
En elmotor är en roterande maskin som omvandlar elektrisk energi till kinetisk energi. De flesta elmotorer är av så kallad roterande typ och består av en stillastående del, statorn, och roterande del, rotorn.
Växlar
Formbetingade växlar
Eftersom formbetingade växlar utnyttjar geometrisk form för effektöverföringen blir transmissionens utväxling mycket exakt. En annan benämning för formbetvingade växlar är växlar med positiv effektöverföring.
Tre grupper av formbetvingade växlar är kuggväxlar, kedjeväxlar och kuggremsväxlar. Kuggväxlar arbetar med direkt kontakt medan kedjeväxlar och kuggremsväxlar arbetar med indirekt kontakt och har därför ofta större likheter med friktionsväxlarna.
Energikartläggning
Lag 2014:266 om energikartläggning i stora företag trädde i kraft 1 juni 2014. Enligt lagen ska stora företag genomföra en energikartläggning senast 5 december 2015 och därefter minst vart fjärde år. Energikartläggningen ska omfatta en ingående översyn av energianvändningen i företaget samt kostnadseffektiva åtgärder för att spara energi och för att effektivisera energianvändningen. Med stora företag menas företag som sysselsätter minst 250 personer och vars årsomsättning överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år.
Syftet med lagen är att främja energieffektivitet i stora företag och att säkerställa att det av Europeiska rådet antagna målet om 20 % primärenergibesparing år 2020 ska uppfyllas samt bana väg för ytterligare energieffektivisering därefter.
Utsug, filtrering och återföring av varm luft tillbaka till valsverket hos Outokumpu Stainless i Degerfors
Ta del av det fortsatta arbetet
Det upplevdes att lokalen blev lite för varm ibland. Då förlängde man återluftröret till valsverket och ledde ett delflöde in till avdelningen bredvid. Den lokalen värms med oljeeldade varmluftspannor som fick lite hjälp.
Just nu håller man på med en liknande installation med ett stoftutsug efter en kallplaningsmaskin där man också tar tillbaka all luftvolym på samma sätt. Man har även vid nybyggnation av ställverk byggt så att spillvärmen från ställverken leds in i produktionslokaler under vintertid, och i ett fall tar man även tillbaka spillvärmen från transformatorer.
Livscykelanalys, LCA
I en livscykelanalys, LCA, tittar man på den miljöbelastning som en produkt eller tjänst har under hela sitt liv, från råmaterial till avfall eller återvinning. Analysen gör det möjligt att fokusera på vad som främst behöver förbättras för att minska produktens totala miljöpåverkan under hela dess liv.
En åtgärd som ur miljösynpunkt försämrar en del av en produkts liv kan alltså vara att föredra, sett till hela livscykeln, om insatsen minskar miljöpåverkan från en, eller flera andra delar så att den totala påverkan ändå minskar. Om LCA:n görs enligt rådande ISO standard eller genom EU:s environmental footprint, kan olika företags processer och produkter jämföras med varandra.
JERNKONTORET & ENERGIMYNDIGHETEN
Fyra nya JoSEn-projekt
Forskningsprogrammet Järn- och stålindustrins energianvändning, även kallat JoSEn, är ett samverkansprogram mellan Jernkontoret och Energimyndigheten som löper under åren 2013–2017.
Programmets långsiktiga vision är att svensk järn- och stålindustri år 2050 är konkurrenskraftig och kunskapsmässigt ledande på den internationella marknaden och levererar energi-, klimat- och miljöeffektiva produkter.
Läs om projekten på www.metalliskamaterial.se
Bränslen
Bränslen är material med bunden energi och kan vara fasta, flytande och gasformiga. De delas generellt in i två kategorier: förbränningsbränslen och kärnbränslen. Förbränningsbränslen avger värme vid oxidation och kärnbränslen avger värme vid klyvning eller sammanslagning av atomkärnor. Denna text fokuserar på förbränningsbränslen. De vanligast förekommande förbränningsbränslena är biobränslen, råolja, stenkol, torv och naturgas. Vid förbränning oxideras bränslets kol och väte till koldioxid och vatten. Under denna process avges värme.
Värmeöverföring
Värmeöverföring är transport av värmeenergi som sker pga. temperaturskillnader mellan två olika kroppar. Värmeöverföringen sker genom ledning, konvektion och strålning. Vid värmeflöde genom en plan vägg alternativt värmeflöde genom en krökt vägg sker överföringen av värme genom ledning och konvektion.
Värmeöverföring genom ledning sker i fasta, flytande eller gasformiga medier.
BESÖK OCKSÅ: JERNKONTORET - METALLISKA MATERIAL - MATERIALDESIGN - JÄRNKOLL
Energieffektiv belysning i tuffa miljöer – seminarium inom stålindustrins energinätverk
Ett fyrtiotal personer från stålindustri och belysningsföretag träffades under ett seminarium om belysning för svåra industrimiljöer på Jernkontoret. Sex leverantörer: Philips, SES-Lighting, Prismalence, Valtavalo, Malux och Osram, bjöds in för att berätta om olika lösningar för kvalitativ men energieffektiv belysning.
Ombyggnad av schaktpumpsystem i Renströmsgruvan
Före åtgärd
Vatten som läcker in i gruvan måste pumpas bort. I gruvan fanns totalt fem pumpstationer som pumpade upp vatten från 850-metersnivån till marknivån. Där behandlas vattnet i reningsverk före utsläpp till omgivande vattendrag. Gruvans övre pumpstation, på 250-metersnivån, var från tidigt 60-, 70-tal och hade hög elförbrukning.
Pumpar, beräkningar
För att kunna genomföra pumpberäkningar måste ett antal egenskaper hos vätskan systemet och pumpen vara kända:
Vätskan
viskositet, densitet, ångbildningstryck, partiklar, brandklass, kemiska egenskaper och PH-värdetSystemet
sug/trycksida, rörlängder, diametrar, ventiler, krökar, kapacitetskrav, drifttid och NPSHtillPumpen
kapacitet, tryck, NPSHerf, effektbehov, och verkningsgrad
Elmotoreffekt
För beräkning av en elmotors effekt kan en tångwattmeter eller en tångamperemeter användas för bestämning av okända variabler. De ekvationer som används vid effektbestämning kräver uppmätta värden på spänningen, U strömmen, I och effektfaktorn cos φ.
Konvertering från olja och gasol till flytande naturgas
Före åtgärd
Uddeholms AB nyttjade år 2011 totalt 8600 kbm olja och 6800 ton gasol för värmebehandling och värmning av produkter i 30-talet ugnar.
Åtgärd
Under en treårsperiod, 2011-2013, konverterades olje- och gasolberoendet till flytande naturgas (LNG). I maj 2012 startades den första ugnen och 2014 är alla ugnar konverterade.
Affinitetslagar för fläktar
Vid oförändrad arbetslinje gäller för varierande varvtal följande samband vid fläktdrift:
Ventilation
Ventilationssystemet har till uppgift att föra bort de partiklar och gaser som tillförs luften i lokalerna. Detta är nödvändigt för att undvika problem med fukt, minska koncentrationen av föroreningar, föra bort överskottsvärme och för att bidra till ett behagligt inneklimat. Dess förmåga att föra bort föroreningar bestäms främst av luftflödet, det vill säga luftväxlingens storlek.
Instrumentsystem
Ett instrumentsystem kan innehålla följande delar:
Mätpunkter (givare)
Styrpunkter (styrdon)
Regler- och styralgoritm (regulator)
Man skiljer mellan styrning och reglering. Vid reglering finns en återkoppling av utfört styringrepp. Regleringen kompletteras ibland av en styrning, så är t.ex. fallet i framkoppling.
BESÖK OCKSÅ: JERNKONTORET - METALLISKA MATERIAL - MATERIALDESIGN - JÄRNKOLL - FERRUMCITY - STÅLKRETSLOPPET